Lyssna på webbplatsen — Det är möjligt att få webbplatsen uppläst. Gå till den sida du vill få uppläst och klicka på lyssna-knappen i spelaren här ovanför.
Om du inte vill att någon ska se att du har besökt stödlinjenförmän.se kan du dölja ditt besök genom att rensa din webbhistorik eller surfa anonymt.
Våld kan utövas av en närstående men också av bekanta eller okända personer. Våldet tar sig uttryck på olika sätt, till exempel i nära relationer, som hedersrelaterat våld och förtryck eller som sexuellt våld.
-
Våld i nära relationer förekommer i alla typer av relationer. Män, kvinnor och ickebinära kan utsättas för våld. De kan även vara förövare.
I de parrelationer där våld förekommer finns våldet sällan med från början. Relationen börjar precis som de flesta andra med förälskelse. Den kan till och med vara mer passionerad än vanligt med intensiv uppvaktning.
Relationen förändras steg för steg. Till en början kan partnerns krav och dominans verka oskyldigt och ofarligt. Men med tiden förändras relationen i takt med att kontrollen och våldet ökar. Den som är utsatt anpassar sig och försöker kanske undvika konflikter genom att gå med på krav. Många utsatta gör motstånd, men det leder ofta till ökat våld.
Misshandel börjar ofta med psykiskt våld, till exempel kritiska och nedsättande kommentarer, som gör att man slutar tro på sig själv. Sedan kan det fysiska våldet komma som en fortsättning.
Det är vanligt att bli isolerad och förlora sina sociala kontakter och sluta göra saker på egen hand när den som utövar våldet ogillar eller till och med förbjuder en att träffa släkt och vänner. Den som är utsatt blir då ännu mer beroende av sin partner. Till slut kan förövaren vara den enda känslomässiga kontakt man har kvar.
-
Våld i hbtqi-personers nära relationer följer samma mönster som våld i nära relationer i stort. Det kan vara skambelagt att som hbtqi-person bli utsatt för våld och förtryck av sin partner. Är relationen inte accepterad bland vänner och familj kan det vara svårt att få det stöd som behövs.
Bristen på kunskap och stereotypa föreställningar om hbtqi-personers nära relationer kan bidra till en ökad utsatthet. Det kan till exempel handla om att man har svårare att tro att män kan vara utsatta för våld i nära relationer och sexuellt våld eftersom de traditionellt ansetts vara fysiskt starka. Det kan också handla om att hbtqi-personer upplever att de inte är välkomna till eller får ett sämre bemötande hos myndigheter och hjälpinstanser.
Mer om hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer i NCK:s kunskapsbank
-
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om våld och hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och släkten.
Hedersrelaterat våld och förtryck utförs ofta av flera personer gemensamt. Det kan vara en nuvarande eller tidigare partner, föräldrar, syskon, släktingar eller bekanta till familjen. Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan offer och förövare. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar ofta om att kontrollera kvinnors och flickors sexualitet men även pojkar, män och ickebinära kan utsättas. Hbtqi-personer kan bli utsatta på grund av att deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck inte accepteras.
När man bryter mot familjen och släktens traditioner kan man som straff utsättas för olika typer av våld, som hot, trakasserier och fysisk misshandel. Hbtqi-personer kan utsättas för omvändelseförsök med syftet att påverka påverka sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Som en del i våldet ingår ofta hård kontroll och begränsad handlingsfrihet.
I de allvarligaste fallen kan personen utsättas för dödligt våld. Våldet ska göra att familjen återfår det anseende eller den ”heder” som upplevs som förlorad.
Mer om hedersrelaterat våld och förtryck i NCK:s kunskapsbank
-
Sexuellt våld kan vara allt från förnedring och trakasserier till våldtäkt. Det kan handla om att tvinga någon till att utföra olika typer av sexuella handlingar eller att bli sexuellt kränkt på något annat sätt. Det kan även handla om att bli pressad att göra något man inte vill när man säljer sex.
Sexualbrottslagstiftningen, samtyckeslagen, bygger på att sex ska vara frivilligt, annars är det ett brott. Frivilligt sex betyder att en person har uttryckt ett ja till en sexuell handling med ord eller kroppsspråk. Den som vill ha sex måste alltid ta reda på om den andra verkligen vill vara med. Om man är osäker ska man fråga. Allt annat än ja är ett nej. Självklart får man inte tvinga fram ett ja genom att använda hot, våld eller tjat. Det är också olagligt att ha sex med någon som befinner sig i en särskilt utsatt situation, till exempel en person som sover eller är berusad av alkohol eller droger och inte kan anses delta frivilligt. Detsamma gäller om personen är under 15 år. Det är viktigt att komma ihåg att en person alltid har rätt att ändra sig. Det som känns rätt först kan förändras och leda till att man inte längre vill. Att fortsätta med en sexuell handling mot en person som inte längre vill är brottsligt.
Mer om sexuellt våld i NCK:s kunskapsbank
-
Den 1 juli 2021 infördes barnfridsbrottet som innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott.
Att växa upp i ett hem där en förälder utsätts för våld är en form av psykiskt våld, som för de flesta barn kan få mycket negativa effekter på hälsan.
Våldet har direkt betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. Många barn känner också skam och skuld över sin situation. Barn som växer upp med våldet i sin vardag kan få ändrat beteende, svårt att sova, ätstörningar, bristande eller högt utvecklad social förmåga (tar ansvar, blir vuxen i förtid, överpresterar). Barn som upplever våld kan också utveckla ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Barnen kan också själva bli utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.